Den svenska tillståndsprocessen

Tillståndskrav i Sverige

För att lägga rörledningar på kontinentalsockeln utanför svenskt territorium, krävs tillstånd enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln. Lagen tillämpar delar av Förenta Nationernas havsrättskonvention (UNCLOS) – däribland rätten för alla att lägga kablar och rörledningar på kontinentalsockeln utanför kuststaters territorier.

Tillstånd meddelas av regeringen och söks hos Näringsdepartementet. Enligt 4 § förordningen (1966:315) om kontinentalsockeln ska en ansökan om tillstånd innehålla information om kabelns eller rörledningens sträckning på kontinentalsockeln samt information om de åtgärder som behövs för att hindra, begränsa och kontrollera förorening från en rörledning.

MKB-förfarande i Sverige

Det finns inget krav på att upprätta en s.k. miljökonsekvensbeskrivning (MKB) i den svenska kontinentalsockellagen. Nord Stream 2 har emellertid trots detta upprättat en Miljöredovisning motsvarande en MKB och kraven i miljöbalken (som implementerar EU:s MKB-direktiv och Esbokonventionen). Projektet har därför bland annat genomfört både nationella och internationella samråd inför upprättandet av Miljöredovisningen.

Efter en inledande granskningsperiod på Näringsdepartementet och centrala myndigheter kommer den svenska tillståndsansökan, som bland annat innehåller Miljöredovisningen, att skickas ut på publik remiss. Nord Stream 2-projektet har planerats så att de fem nationella tillståndsprocesserna kan prövas parallellt, såväl nationellt som internationellt, och skickas på s.k. publik remiss samtidigt, allt för att underlätta allmänhetens och berörda parters granskning av projektet. Dessa nationella och internationella publika remissrundor är planerade att starta i inledningen av 2017.

Syftet med MKB-förfarandet

Syftet med MKB-förfarandet är att utvärdera miljöpåverkan av ett projekt, säkerställa att konsekvent information om påverkan finns tillgänglig under planering och beslutsfattande samt ge allmänheten information och möjligheten att delta i processen.

Miljöredovisningen som genomfördes i Sverige (det vill säga motsvarande en MKB) beskriver de viktigaste egenskaperna hos och de tekniska lösningarna i projektet tillsammans med en omfattande utvärdering av potentiell påverkan. Miljöredovisningen omfattar även bedömningar av gränsöverskridande påverkan från projektet i Sverige. Den innehåller också åtgärder för att förhindra och mildra negativ miljöpåverkan.

Den potentiella påverkan från projektet i sin helhet, dvs. anläggande och drift av Nord Stream 2 i Rysslands, Finlands, Sveriges, Danmarks och Tysklands jurisdiktioner, kommer att presenteras i den s.k. Esborapporten. Esborapporten kommer att vara klar i början av 2017 och kommer enligt ovan att skickas ut på internationell publik remiss och löpa parallellt med de fem nationella publika remissrundorna.

Samråd enligt det svenska tillståndsförfarandet

Förberedelsen för bl.a. den svenska tillståndsprocessen för Nord Stream 2 inleddes 2013 när ett projektunderlag överlämnades till nationella och internationella myndigheter (genom den samordnande myndigheten enligt Esbokonventionen), icke-statliga organisationer och andra berörda parter. Under den publika utfrågningsperioden, som hölls mellan april och juni 2013, begärde man in yttranden från olika myndigheter och icke-statliga organisationer samt höll publika möten. Denna första fas av MKB-förfarandet slutfördes i juni 2013.

På grundval av de yttranden som mottagits under denna samrådsprocess genomförde Nord Stream 2 miljöundersökningar och bedömningar för att fastställa de nationella miljökonsekvensbeskrivningarna (i Sverige Miljöredovisningen) och Esbodokumentationen.

Under hösten 2015 och våren 2016 hölls olika möten med berörda parter om specifika frågor som togs upp under föregående samråd. Dessutom skickades uppdaterad projektinformation ut till alla berörda parter som deltog i det tidigare samrådet.

Den svenska delen av projektet har lämnat in en ansökan om anläggning av rörledningssystemet på den svenska kontinentalsockeln utanför svenskt territorium i september 2016. Som nämnts ovan kommer ansökan att handläggas av Näringsdepartementet samt centrala myndigheter i syfte att bedöma om ytterligare information behövs innan ansökan skickas ut på publik remiss. Detta steg i tillståndsförfarandet kallas för administrativ remissrunda eller kompletteringsrunda.

Den administrativa remissen kommer sannolikt att slutföras under december 2016. Nord Stream 2 kommer därefter få ta del av eventuella inkomna yttranden samt komplettera ansökan inför utskick på publik remissrunda i början av 2017. Ansökningarna från de övriga nationella jurisdiktionerna kommer också att ha lämnats in i början av 2017 och vara redo för publika remissrundor liksom Esbodokumentationen, som kommer att vara redo för internationell publik remiss vid ungefär samma tid.

Under den publika remissrundan kommer svenska myndigheter, medborgare och andra berörda parter att ha möjlighet att yttra sig om MKB-dokumentationen. Detsamma gäller myndigheter, medborgare och andra berörda parter i länderna kring Östersjön.

Mot slutet av den publika remissrundan kommer Nord Stream 2 att få alla yttranden och ge svar på de yttranden som gjorts av nationella och internationella intressenter. Ärendet ska därefter vara redo för beslut av den svenska regeringen.

Förväntad tidplan för den svenska tillståndsprocessen:

Nord_Stream 2_Timeline_permitting_Sweden_SE

Klicka för att förstora