We use cookies to continually optimise our website. By continuing to use this website, you agree to the use of cookies. For more information, please see our Privacy Policy. OK

Den svenska tillståndsprocessen

Tillståndskrav i Sverige

För att lägga rörledningar på kontinentalsockeln utanför svenskt territorialvatten, krävs tillstånd enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln. Lagen tillämpar delar av Förenta Nationernas havsrättskonvention (UNCLOS) – i synnerhet rätten för alla att lägga kablar och rörledningar på kontinentalsockeln utanför kuststaters territorier.

Tillstånd söks hos Näringsdepartementet. Enligt 4 a § förordningen (1966:315) om kontinentalsockeln ska en ansökan om tillstånd innehålla information om rörledningens sträckning på kontinentalsockeln samt information om de åtgärder som behövs för att hindra, begränsa och kontrollera förorening från en rörledning.

Tillstånd meddelas av den svenska regeringen.

MKB-förfarande i Sverige

Det finns inget krav på att upprätta en s.k. miljökonsekvensbeskrivning (MKB) i den svenska kontinentalsockellagen. Nord Stream 2 har emellertid tillämpat de krav som implementerar EU:s MKB-direktiv och Esbokonventionen. Projektet har därför genomfört både nationella och internationella samråd, och upprättat en Miljöredovisning motsvarande en MKB, samt en Esborapport som beskriver projektet i fråga, från Ryssland till Tyskland.

Efter en inledande granskningsperiod på Näringsdepartementet och centrala myndigheter skickades den svenska tillståndsansökan, som bland annat innehåller Miljöredovisningen, ut på publik remiss. Nord Stream 2-projektets samrådsfas planerades så att de nationella MKB/miljöredovisningarna utförda i de fem länder där ledningen kommer att dras och vara i drift samtidigt skickades ut på internationell publik remiss under Esbokonventionen. I Sverige löpte de nationella och internationella publika remissrundorna parallellt mellan april och juni 2017. Därefter fortsatte förfarandet, när ytterligare projektinformation lades fram tillsammans med en uppdaterad lista av åtaganden som beaktade de kommentarer som berörda parter framfört under den publika remissrundan.

Syftet med MKB-förfarandet

Syftet med MKB-förfarandet är att utvärdera miljöpåverkan av ett projekt, säkerställa att konsekvent information om påverkan finns tillgänglig under planering och beslutsfattande samt ge allmänheten information och möjligheten att delta i processen.

Miljöredovisningen som genomfördes i Sverige (det vill säga motsvarande en MKB) beskriver de viktigaste egenskaperna hos, och de tekniska lösningarna i, projektet tillsammans med en omfattande utvärdering av potentiell påverkan. Miljöredovisningen omfattar även bedömningar av gränsöverskridande påverkan från projektet i Sverige. Den innehåller också åtgärder för att förhindra och mildra negativ miljöpåverkan.

Den potentiella gränsöverskridande påverkan från anläggningen av Nord Stream 2 på Ryssland, Finland, Sverige, Danmark och Tyskland presenterades i Esborapporten som lämnades in april 2017.

Samråd enligt det svenska tillståndsförfarandet

Förberedelsen för bl.a. den svenska tillståndsprocessen för Nord Stream 2 inleddes 2013 när ett projektunderlag överlämnades till nationella och internationella myndigheter (genom den samordnande myndigheten enligt Esbokonventionen), icke-statliga organisationer och andra berörda parter. Under det publika samrådet, som hölls mellan april och juni 2013, begärde man in yttranden från olika myndigheter och icke-statliga organisationer samt höll publika möten. Denna första fas av MKB-förfarandet slutfördes i juni 2013.

På grundval av de yttranden som mottagits under denna samrådsprocess genomförde Nord Stream 2 miljöundersökningar och bedömningar för att fastställa de nationella miljökonsekvensbeskrivningarna (i Sverige Miljöredovisningen) och Esbodokumentationen.

Under hösten 2015 och våren 2016 hölls olika möten med berörda parter om specifika frågor som togs upp under föregående samråd. Dessutom skickades uppdaterad projektinformation ut till alla berörda parter som deltog i det tidigare samrådet.

Den svenska delen av projektet lämnade in en ansökan om anläggning av rörledningssystemet på den svenska kontinentalsockeln (i den ekonomiska zonen) utanför svenskt territorium i september 2016. Som nämnts ovan bearbetades ansökan av Näringsdepartementet samt särskilt berörda myndigheter i syfte att bedöma om ytterligare information behövdes innan ansökan skickades ut på publik remiss. Detta steg i tillståndsförfarandet, som kallas för administrativ remissrunda, avslutades i februari 2017.

I april 2017 var den svenska ansökan samt ansökningarna för de övriga nationella jurisdiktionerna längs med Nord Stream 2:s sträckning redo för publikt samråd på både nationell och internationell nivå.

Internationella publika remissrundor under Esbokonventionen hölls mellan april och september 2017. En utförlig Esbodokumentation lämnades in till de nio länder utmed Östersjön som potentiellt skulle kunna påverkas av Nord Stream 2:s anläggning och drift, och synpunkter och frågor efterfrågades. Nord Stream 2 besvarade de inkomna frågorna under 2017:s andra hälft.

Den svenska publika remissrundan hölls mellan april och juni 2017, och fortsatte under hösten som följd av de frågor och kommentarer som ställts av vissa berörda parter. Under denna period hade svenska myndigheter, medborgare och övriga berörda parter möjligheten att yttra deras synpunkter om ansökan och miljöredovisningen. Vid det publika samrådets slut tog Nord Stream 2 del av de synpunkter som lämnats in av berörda nationella och internationella parter och besvarade dessa. Nord Stream 2 lämnade in flera tillägg till den ursprungliga tillståndsansökan för att besvara de olika synpunkterna och frågorna som ställts under den publika samrådsfasen under hösten 2017. 

Den svenska regeringen hade därefter tillgång till all information som krävdes för att utarbeta sitt beslut.

Tidplan för den svenska tillståndsprocessen:

Nord_Stream 2_Timeline_permitting_Sweden_SE

Klicka för att förstora